En lördag i augusti för ett år sedan.

Minns ni igår fast för ett år sedan? Det gör nämligen jag.

Vissa dagar kommer man ihåg in i minsta detalj. Igår fast för ett år sedan är en sådan dag för mig. Jag minns vad jag gjorde och vilka människor jag träffade, vad vi pratade om, vad jag hade på mig, ja till och med vilka mms jag skickade och vilka jag fick, och att jag köpte glass i en kiosk på Renstiernas gata.

Det var värmebölja i Stockholm, kanske varmaste dagen på hela sommaren. Typ 30 grader varmt ända in på natten. Och så var det midnattsloppet och Way Out West. Precis som igår alltså.

Jag vaknade av väckarklockan som ringde redan klockan nio. Jag skulle nämligen möta upp Jonas på Bondegatan för en utefrukost på Cafe Bakverket. Som en försenad 30-års present från mig. Men de visade sig ha sommarstängt så vi gick på ett ställe vid nytorget istället. Sedan tog vi en "guidad promenad" på söder med min promenadbok. Vi började med att åka upp med Katarinahissen, och gick sedan vidare mot Katarina Kyrka, in på Mäster Mikaels gata, upp för Sista styverns trappor och till Blockmakarens hus, köpte glass på Renstiernas gata, promenerade genom Vitabergen och till Faggens krog och uppfostringsanstalt. Jag lekte promenadguide och presenterade varje ny plats med stor inlevelse.  

När jag kom tillbaka till min lägenhet igen lite senare på eftermiddagen hade de riggat med stora högtalare i en lastbil precis utanför mitt fönster. Precis som igår alltså. Det var ju midnattsloppet.

På kvällen mötte jag upp Jessica och Maria i korsningen Östgötagatan/Bohusgatan. Vi skulle gå på fest och namngivningsceremoni för en båt.  Det var Elin och hennes kompis Cissi som hade köpt en alldeles egen båt.

De hade pyntat bryggan så himla fint med pastellfärgade ballonger och det var en alldeles underbar sommarkväll och man kunde sitta ute i bara klänning och utan strumpbyxor långt in på natten. Och så fick jag mms-rapporter från Andreas som var på Way Out West allt eftersom kvällen gick. Skräniga mobilinspelningar från olika konserter. Den sista var från Håkan Hellströms spelning som tydligen ska ha varit ganska så magisk.

Strax efter midnatt gick vi till Trädgården. Jag och Maria satt på trappan ända till de stängde och pratade om rädslor, kärlek och hennes pojkväns mat- och vinkunskaper. Och sedan blev klockan tre och vi promenerade hemåt igen i sommarnatten.

En ganska så fantastisk sommardag, kväll och natt en lördag i augusti för ett år sedan.