Ikväll gjorde jag något nytt. Jag tog en löprunda genom stan. Från söder, längs katarinavägen, förbi slussen och gamla stan, längs med kajen och vid slottet, över vasabron och sedan vidare förbi stadshuset och längs norrmälarstrand. Jag brukar ju springa "i stan" (som i innanför tullarna) i vanliga fall också, men jag håller mig oftast till otrafikerade vägar där de flesta andra som jag möter också är ute för att antingen springa eller promenera. Just därför tvekade jag lite innan jag bestämde mig för att byta ut den vanliga rundan mot en tur genom stan. Tanken på att komma flåsande i mjukisbyxor och svettig bland bilar och trafikljus tog emot lite, och mest bland alla turister, finklädda damer, översminkade 18-åringar och andra som är ute för att göra något annat än att just springa. Man kan tro att det kryllar av människor som är ute och springer på gatorna i stockholm men så är det inte. Inte ikväll i alla fall. På hela sträckan mötte jag två personer, innan jag kom till norrmälarstrand då.
Men av just samma anledning gav det också lite av en frihetsskänsla. Att känna mig fri att göra som jag vill i min egen stad och känslan av att komma kryssande bland alla dessa människor i just mjukisbyxor och svettig och ändå känna att det verkligen inte spelar någon som helst roll. Blev dessutom påmind ikväll om att det fortfarande är sommar. Herregud hade det varit samma kväll fast i maj eller juni hade jag suttit på en filt i en park eller på en uteservering. För det kändes verkligen som sommar igen ikväll. Det var fullt av människor på gräsmattorna och uteserveringarna och jag börjar undra hur det gick till när jag på två veckor helt har lyckats glömma att det fortfarande är augusti. Imorgon är det jag som ska bada eller sitta på en brygga och dricka vin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar