Om vintertid, gamla filmklipp och att vakna i ottan.

Åh, tänk om man fick ställa tillbaka klockan en timme varje morgon när man vaknar. Två timmar kunde det få vara på måndagmornar föresten.

Jag hade en hemmakväll igår och gick och lade mig redan vid tio. Nu har jag varit vaken sedan klockan sju. Om morgontimmarna är mitt sämsta på vardagar så är de mitt bästa på lördagar och söndagar. Jag älskar verkligen de helgmornar då jag vaknar tidigt men utvilad och kan ägna flera timmar åt att bara göra nästan ingenting för mig själv.

Har tittat på några av mina favoritklipp från gamla filmer och musikklipp som  jag gillar. Jag är väldigt mycket en sån som tittar på samma filmer om och om igen. Det måste vara något medfött för jag har nog alltid varit så. När jag var typ sju år gammal tittade jag jämt på samma två filmer - Du är inte klok Madicken och Magister Flykt.

Oskar Linnros liveversion av Genom eld i De kallar oss artister måste ju vara något av det bästa som gjorts. Tröttnar aldrig på att lyssna på den här låten.

Nu ligger Lalehs tolkning av Tomas Ledins låt Just nu ute på tv4play dessutom. Från gårdagkvällens Så mycket bättre alltså. Attsiken vad duktig hon är, blev alldeles tårögd igår framför teven. Tycker hon borde göra en hel skiva med sina egna tolkningar av andra svenska artisters låtar. Tror det skulle bli succé!

På dagens att göra lista står:
1. Höstrensa garderoben
2. Gå på en lägenhetsvisning (mitt slott har visning)
3. Träna med Magda
4. Pussa på Andreas som kommer hem ikväll

Känns som det kan bli en ganska utmärkt söndag.

På jakt efter ett slott - del 1.

Jag är ju på jakt efter ett fint slott ni vet. Är nog inte redo för att slå till riktigt än, men har börjat gå på lite visningar i alla fall. För att få en känsla för marknaden, lära mig allt om sånt man ska tänka på och sånt man ska undvika, och för att få en bild av olika bostadsområden.

Men vad svårt det är att hålla sig till den där "titta runt lite bara"-nivån och inte gå in för det fullt ut!

Som idag till exempel dök det upp vad som ser ut att vara världens finaste trea med underbara fönster och bästa utsikten, gamla trägolv, högt i tak och fina rum och vinklar. Vårt slott alltså! Tror ni då att jag kan sitta här lugn och stilla i soffan och tänka "åh vilken fin lägenhet, den kommer säkert någon annan köpare bli lycklig i, vad roligt!" Nä, jag vill ju bara springa raka vägen till banken och slå till nu nu nu!

De säger att det är köparnas marknad, men jag vågar inte riktigt tro på det än. Men ett gott tecken är i alla fall att det inte direkt är några långa köbildningar till visningarna och än så länge har det inte lagts ett endaste bud på en lägenhet som vi tittade på i söndags som faktiskt var riktigt fin!

Högläsning.

Jag har en ny favoritsysselsättning på vardagkvällarna. Högläsning!

Jag är inne i en trötthetsperiod för tillfället (därför uppdateringarna här inte kommer så ofta) så just nu är det oftast Andreas som läser och jag som lyssnar. Det är faktiskt inte mycket som slår att få ligga på sängen en trött vardagkväll, med huvudet vilande mot en mjuk kudde och bara ligga där och lyssna. Förr eller senare brukar det tydligen hända något mycket märkligt i handlingen, för att testa om jag är vaken. Det är jag oftast inte. Men det gör inte så mycket, det är bra ändå.

Fisksoppa, Alias och tre presenter.

Igår hade jag finbesök av Ida, Linda och Ankie, alla barndomsvänner från Umeå som jag har känt sedan jag gick på dagis ungefär. Jag bjöd på fisk- och skaldjurssoppa och sen spelade vi Alias och åt lösviktsgodis. En himla mysig kväll som jag helt glömde bort att ta en endaste bild på.

Jag fick tre mycket bra fredagspresenter som jag tycker att vi tittar på istället.

Från Ida fick jag så här lyxiga chokladpraliner från Bönor & Blad.

Från Linda fick jag finfina praliner och ett mycket sött paket från pralinhuset.

Och från Ankie fick jag ekologisk choklad i det här härliga papperet som mest av allt får en att vilja åka till en varm plats på andra sidan jorden och lägga sig under en palm eller så.

Nu känner jag mig mer än redo för alla sorters akuta choklad-ha-begär som kan dyka upp när man som minst anar det under hösten och vintern.

En lördagsutflykt.

Imorse bestämde jag och Andreas oss för att åka på en lördagsutflykt till någon plats i Stockholm som vi aldrig har varit på förut.

Enskede, kom vi fram till att det fick bli.  För där ska det ju vara fint, har vi hört.

Och så satte vi oss på gröna linjen och åkte söderut.

Efter bara några minuter var vi framme.

Så vi klev av och konstaterade att det är himla söta hus som ligger precis vid tunnelbanan.

Sen promenerade vi in till Gamla Enskede.

Och lade märke till den här bussen som man kunde tro åker runt och säljer rökt fisk och skaldjur till Enskedeborna. Det verkar ju himla bra, tänkte jag.

Och så promenerade vi runt i kvarteren och tittade på alla fina gamla hus.

Och på staket, blomsterbuskar, magiska trädgårdar och stora äppelträd.

Många av gatorna har namn efter svampsorter. Som Rörsoppsvägen till exempel.

Och kantarellvägen.

Här skulle man kanske kunna bo, tänkte vi. För det är ju himla fint med alla gamla hus, stora äppelträd och svampnamn på gatorna.

Fast samtidigt väldigt tyst och lite väl folktomt för en som är van vid och även gillar livet och rörelsen i stan. Vad skulle man göra om dagarna förutom att renovera huset och påta i trädgården? Vi bestämde oss för att stan ändå är bäst, ett bra tag till åtminstone.

Och så promenerade vi vidare, innan det var dags för lunch. Jag googlade på restauranger i Enskede och fick träff på "Gamla Enskede Matbod" som verkade bra och ha öppet för lunch. Så vi promenerade dit.

Men när vi kom fram visade det sig att de inte alls hade lunchöppet utan öppnar först senare på kvällen.

Så vi gick på "Gamla Enskede Bageri" istället som ligger mittemot på andra sidan gatan.

Det var rätt mycket folk och fint där inne.

Med kristallkronor i taket tillexempel.

Men bäst av allt var helt klart att tomatsoppa fanns på menyn.

Jag har föresten utvecklat någon form av måste-ha-begär till allt som innehåller tomater på sista tiden. Himla gott var det i alla fall. Och man fick valnötsbröd till dessutom.

Sen drack vi kaffe och tittade på Enskedebor ett bra tag. Här är Andreas.

Innan vi promenerade tillbaka till tunnelbanan.

Och så satte vi oss och väntade på tåget och tittade på de söta husen igen.

Andreas.

Och när tåget kom, klev vi på så klart och åkte tillbaka till stan igen.

Jag fryser.

Imorse när jag  väntade på bussen till jobbet höll jag på att frysa öronen av mig. Nu hjälper inga höstlistor längre, nu vill jag bara ha sånt här igen.

Egentligen önskar man ju bara mest av allt att man kunde gå barbent ända in i november.

Vissa onsdagar bara måste man.

Köpa en burk hallonsylt.

Vispa grädde.

Och steka pannkakor.

Drömmen om ett slott.

Jag går numera på strikt sparplan så att jag kan köpa mig ett stort fint slott till våren. Har klarat första månaden, och är på god väg att klara den andra. Så nu är jag så himla stolt över mig själv och vill så klart dela med mig av mina bästa spartips och fallgroparna som man bör undvika.

1. Sätt upp ett tydligt mål så att du vet vad du sparar till och känner dig motiverad (exempel, se bild ovan).
   
2. Sätt upp en realistisk sparplan och överför den summa pengar du har bestämt dig för att spara varje månad från lönekontot till sparkontot direkt efter löning (just detta steg har jag klarat alldeles utmärkt de senaste åren!)
   
3. Notera hur mycket pengar du har kvar att röra dig med efter att alla räkningar och övriga fasta utgifter är betalda och bilda dig sedan en uppfattning om vad det innebär för din konsumtion den kommande månaden.
   
4. Fira inte dina framsteg på sparfronten med att spontanshoppa sista veckan innan löning, utan att först kontrollera att du faktiskt har pengar kvar på lönekontot (inte sparkontot) att spontanshoppa för.
   
5. Unna dig inte dyra utemiddagar med vin var och varannan dag om du inte heter Krösus Sork och egentligen inte alls behöver spara. Då kan du lika gärna lägga ned sparplanerna och köpa ett slott med detsamma!
   
6. Kontrollera lite då och då hur mycket pengar du har kvar att röra dig med och undvik att köpa en kjol för tvåtusen kronor om du bara har tusen kronor på lönekontot och det är två veckor kvar till nästa löning (om du inte har proppat frysen full med hundra matlådor, planerar att gå i ide de närmsta veckorna och har en hemlig buffert i en rosa spargris någonstans. Då går det förstås bra).
   
7. Om du glömde att läsa punkt nr 4 eller ändå tycker att du förtjänar att fira dina framsteg med spontanshopping innan månaden är slut, lämna mobiltelefonen hemma eller avregistrera dig från telefonbanken. Och kom ihåg att allvarliga försyndelser som att överföra pengar TILLBAKA till lönekontot från sparkontot bestraffas med ravioli i en månad.

Med vänliga hälsningar,

en numera mycket framgångsrik sparare.

Ps. Man kan så klart göra det enkelt för sig och t.ex. spara på ett konto som inte går att göra uttag från mer än någon gång per år, men hallå vilken utmaning blir det då??? Ds.

Om 33 dagar, 6 timmar och 19 minuter.

Åker jag upp till Norrland för att spendera en hel helg i Kroksjö!

Till norrländsk åkermark.

Nyvärpta ägg.

Grusväg och röda stugor.

Och mormos limpmackor.

Ja, och kanske till och med till snötäckt granskog?

Längtar.

Ingen vanlig dag, hurra hurra!

Idag är det ingen vanlig dag, idag är det min kompis Jessicas 30 årsdag. Hurra! Hurra! Hurra! Hurra!

Jag är på väg över till henne nu för att skåla i ett glas champagne, innan vi ska möta upp de andra för 30-årstapas på Ramblas. Jag hittade världens sötaste miniorkidé idag som Jessica ska få. Tyckte det var så fint med glaskulorna i botten på vasen. Det blir en minipresent innan det är dags för det stora 30-årskalaset nästa helg. 

Viktigt beslut inför framtiden.

Okej, nu har det alltså gått hela två veckor sedan jag satte upp den där lappen om soporna i mitt trapphus, och fortfarande har inte en endaste påse fastnat i sopnedkastet sedan dess.

Jag sitter nu och grubblar över vad jag ska göra med mitt liv. Ska jag fortsätta som vanligt, eller satsa på något av följande fem alternativ och i så fall vilket?

1. Gå med i fascistisk lappfront.
2. Ansluta mig till facebookgruppen "Alla vi som älskar lappar i trapphus.nu".
3. Säga upp mig som konsult och åka på Sverigeturné med min nya föreläsningsserie på temat  "Nyttan med att sätta upp lappar i trapphus, och det du inte visste att du får på köpet".
4. Säga upp mig och satsa på skrivandet, tänker typ bok med titeln "Lappar - leder till resultat" eller "Effekthemtagning i trapphus, 10 enkla tips för att realisera nyttan med dina lappar".
5. Hhm, finns det något ännu bättre alternativ som jag mot förmodan inte har tänkt på?

Emma äter italienskt - del 1.

Som ni kanske har märkt vid det här laget har jag blivit lite smått besatt av italienska restauranger på sistone. Så jag tänkte helt enkelt ta och berätta om några av mina favoriter här på bloggen. Det här första inlägget handlar om Linguini som jag till slut lyckades få bord på förra helgen. Den ligger på Frejgatan 48 och jag var där för första gången för exakt en vecka sedan.

Jag har varit på väg till Linguini flera gånger sedan jag flyttade till Stockholm för ungefär sju år sedan, men eftersom jag sällan planerar mina restaurangbesök i förväg har det alltid varit fullt när jag har ringt samma dag och försökt boka bord för kvällen. Men i lördags fick vi alltså bord till slut!

Jag är så himla nöjd att jag nu har utsett denna restaurang till stans bästa italienare.

Här kommer mina fem saker som jag tycker är viktiga när jag går på italiensk restaurang, och hur jag tyckte att Linguini klarade sig på respektive punkt.

1. Det finns många pastarätter på menyn att välja bland.

När jag går på en italiensk restaurang är det pastan jag vill åt i nio fall av tio. Därför tycker jag som bäst om italienare som har många olika pastarätter på menyn. Linguini uppfyller det kravet med bravur! På menyn finns runt tio pastarätter att välja bland, och flertalet innehåller dessutom just linguini precis som namnet på restaurangen antyder. Även det passar mig väldigt bra, jag är nämligen inte alls lika förtjust i penne, gnocchi, tortelini eller någon annan pastasort. Utan när jag äter pasta vill jag ha ”spagetthiliknande pasta”, som linguini eller fettucine, ja ni fattar.   

2. Lokalen är lagom liten och mysig.

Jag gillar inte jätterestauranger, utan föredrar de mindre restaurangerna och kvarterskrogarna. Det gäller så klart inte bara italienare, utan restauranger i största allmänhet. Linguinis lokal är verkligen superfin och mysig.

3. Tiramisu finns på efterrättsmenyn.

Behöver jag säga mer, det finns på menyn och smakar precis som Tiramisu ska smaka!

4. Personalen är avslappnad och serviceinriktad på ett genuint sätt.

Jag tycker bäst om avslappnad personal som känns trevliga och serviceinriktade på ett genuint sätt. De hade väldigt fullt upp när vi var på Linguini förra lördagen och vi fick vänta lite väl länge innan vi fick slå oss ned vid bordet, trots att vi hade bokat. Men de löste situationen väldigt bra och servicen var sedan alldeles utmärkt. Mycket bra, personlig och trevlig personal helt enkelt!

5. Maten smakar gudomligt!

Det är ju allra viktigast så klart, är maten inte bra spelar ju de andra sakerna mindre roll. Jag åt Linguini con Scampi till huvudrätt och det var nog ungefär den godaste skaldjurspastan jag ätit någonsin.