En av mina favoritsysselsättningar i Stockholm är att promenera. Gata upp och gata ner utan något särskilt mål. Stanna till på något café och dricka kaffe. Promenera vidare. Stanna till igen. Det finns ingen gräns för hur länge jag kan gå bara jag har sällskap av någon bra person som också tycker om att prata och dricka kaffe, och att promenera då. Någon som också blir lycklig av vackra hus, mysiga gränder och fina gatuhörn. Det bästa är på sommaren eller på våren när solen precis har börjat värma och man kan stanna upp en stund på Skånegatan eller vid Hornsgatspuckeln där det nästan alltid är lä och solen värmer lite extra mot husväggen. Innan man går vidare. Även fast jag redan har promenerat nästan överallt i Stockholm är det alltid lite spännande om man skulle hitta något nytt, ett mysigt café, en rolig butik, en restaurang som man skriver ned namnet på, en kullerstenstrappa att sitta i som man inte har lagt märke till förut. Eller en ny vinkel att titta ut över staden ifrån. Jag brukar tänka att om jag bara går lite lite annorlunda och svänger in på någon avsides tvärgata som jag aldrig har gått på förut kanske det gömmer sig en hemlig oas där bakom gathörnet. Det är lite som att gå på upptäcksfärd i min egen stad, och hur bra är inte det.
2 kommentarer:
ja Stockholm tröttnar man inte på i första taget, här finns hur mycket som helst att upptäcka, hmm och inte bara på Söder...Ha en skön sommar, Carin
Ha en fin sommar du med!
Skicka en kommentar