En helt himla vanlig torsdag i juli.

I torsdags åkte vi på utflykt till Långsjön. Vi skulle titta på ett hus i krokarna, och passade på att bada och ha picknick. 

 Först åkte vi buss en stund.

Jag var ståtlig i hatt.

Så klev vi av och promenerade ned till vattnet.

Fick gå på en fin och lummig stig bland träden.

Och så var vi framme och slog oss ned i gräset.

 

 Åt glass.

Blev blöta i håret.

Och tittade upp på trädtopparna.

En helt himla vanlig torsdag på en filt vid vattnet. Det jag tycker om som allra mest med sommaren i Stockholm.

En söndag och ett trädgårdskalas.

Hej, nu är vi i norrland och hälsar på min familj.

I söndags bytte vi om till våra bästa kalaskläder för att gå på trädgårdskalas hos min bror Johan och hans flickvän Elin som båda fyller år i sommar.

De har ju flyttat till hus dessutom, så det ville vi förstås spana in.

Här är det ena födelsedagsbarnet.

Och här är det andra.

Det bjöds på alldeles utsökt hemmagjord smörgåstårta.

En himla massa gosaker.

Och jordgubbs- och kiwisaft!

Vi hade med oss presenter förstås.

En bok om växthus.

Och tomatplantor.

De fick flytta in bland de andra tomaterna intill husväggen.

Vi hängde i Johan och Elins fina uterum.

Och Albin och Ludvig lekte i gräset. Så roligt att se att de är ganska så nyfikna på varandra, trots att de är så små fortfarande. Om ett år eller två kommer de nog kuta runt ihop som två vilda kusiner!

Här är hela kalastruppen samlad (minus jag själv då).

Bra trädgårdskalassöndag.

Finbesök i skärgården.

I fredags kom Elina och Guicho och gjorde oss sällskap på Utö. De stannade över helgen och bodde med oss. Vi hade himla tur med vädret så att man kunde bada både på lördagen och söndagen. Vi spelade tennis, grillade och satt uppe på kvällarna och drack vin och åt ost.

Jag älskar verkligen livet där ute. Att komma bort från stan, att höra ljudet från packmoppar men nästan inga bilar, att det är alldeles tyst när man vaknar på morgonen, att borsta tänderna och titta ut på skog genom badrumsfönstret, att ha fönster i alla väderstreck och följa hur solen rör sig runt huset och letar sig in från olika vinklar under dagen. Att ta joggingrundor på grusvägar och ta cykeln in till "Gruvbyn" för att handla färskt bröd. Att laga mat och sitta uppe på kvällarna och dricka vin och spela kort efter Albin har somnat.

Hoppas vi kan åka tillbaka nästa år igen. <3

Lägenhet eller hus?

Under veckan på Utö fick vi ju smaka lite på det här med vad det faktiskt innebär att kunna öppna altandörren och låta Albin krypa rakt ut. Bara så där. Inte krångla med en vagn som ska ner i en alldeles för liten hiss, inte packa skötväskan och tänka på vad vi kommer behöva den närmsta eller de närmsta timmarna som vi tänker spendera utomhus i lekparken, eller på promenad, eller på en filt i gräset. Utan bara öppna dörren och gå ut.

Albin verkade på riktigt stortrivas i skärgården. Och han verkade älska att kunna gå ut så enkelt, att klättra upp och ned för altanen, och att ha en stor himla gräsmatta och tomt att utforska. Eller bara en sån sak att vi varje kväll på några minuter kunde fylla hans uppblåsbara pool med vatten så att han fick bada. Det gör man ju inte när man bor i lägenhet. Man släpar inte ner poolen på innergården och man bär inte hinkar med vatten upp och ner för trapporna (nä, vi har ingen vattenslang) för att ordna utomhusbad i kvällssolen.

Jag blir inte riktigt klok på mina grubblerier över vad som egentligen vore bäst, att bo i lägenhet eller hus?

Det finns ju för- och nackdelar med båda så klart. Och när man är i skärgården alldeles vid havet och solen skiner och man har hyrt en gullig liten stuga för en vecka och man behöver varken klippa gräset, rensa rabatten eller lägga om taket, då är det ganska lätt att tycka att det här med hus är ju ändå himla fint och fantastiskt på alla sätt och vis.

Men sen kommer det ju en lång himla vinter. Hur mycket använder man tomten då? Och så är vi ju sådana som ändå inte håller oss så där jättemycket hemma där vi bor, utan som ger oss ut på äventyr och vill upptäcka nya platser eller kanske bara se lite människor. Och att bo i hus innebär ju längre från stan och ganska mycket tid att åka fram och tillbaka till jobbet (i alla fall i Stockholm).

Vad tycker ni? Bor ni i lägenhet eller hus med ert/era barn? Vad tycker ni är bäst och sämst med det? Hur sjutton ska man bo egentligen?

En onsdag på Ålö.

Nu är vi hemma i stan igen och jag tänkte visa lite bilder från vår vecka på Utö. De första dagarna glömde jag kameran hemma i stugan, så vi hoppar direkt till dag tre.

 Då satte vi oss nämligen på varsin cykel och gav oss ut på äventyr till grannön.

Albin fick åka bakom i cykelvagnen. Han verkade tycka att det var himlans skönt och somnade nästan med detsamma.

Så cyklade vi över en bro.

Fin utsikt var det!

Förbi hagar och blomsterängar.

Och så hela vägen tills vi kom fram till den här skylten, kommer ni ihåg den från förrförra sommaren?

Fast till skillnad från då svängde vi inte vänster den här gången utan fortsatte rakt fram.

Vi skulle nämligen till det här stället. <3

Älskar deras meny! Finns det någonting som man inte vill ha liksom?

Här är jag föresten. Rak i ryggen och glad.

Så beställde vi och slog oss ned ute på bryggan.

Jag åt 2:an med gravad lax och rökta räkor.

Efter ett tag vaknade den här killen.

Och så började ett band spela.

Albin var helt fascinerad av musiken och gungade med genom att hoppa upp och ned i stolen.

Att sitta på en brygga vid havet, äta skaldjur och lyssna på liveband hör lite till mina favoritaktiviteter så jag tyckte gott att vi kunde stannat där resten av sommaren eller så.

Fast det gjorde vi inte för det fanns ju fler bra platser som skulle besökas.

Lycka!

Så ägnade vi några timmar åt att jaga den här.

Vi läste inte en enda sida i våra böcker, men utforskade ungefär varenda kotte, sten och sandkorn på hela stranden.

 Och det är ju inte fy skam det heller!